Denna NASA-teknik avsedd för rymden ger nu kraft i vardagen

Under en mycket lång tid förlitade sig rymdobservationer på CCD-sensorer (Charge Coupled Device), inklusive Hubble Space Telescope. Denna sensor fungerar genom att omvandla inkommande ljus till elektrisk laddning inom dess pixlar. Den ackumulerade laddningen överförs över chipet till en utgångsnod, där den omvandlas till en spänningssignal som bildar en bild. CCD var dock inte optimalt på grund av dess känslighet för strålning, höga kostnad och höga energiförbrukning.

Eric Fossum började på NASA Jet Propulsion Laboratory med uppgift att förbättra CCD:erna för rymden. Istället förbättrade han en annan teknik, nämligen CMOS-bildsensortekniken (complementary metal-oxide semiconductor). Det gjorde han genom att använda en teknik från CCD-tekniken som kallas intra-pixel laddningsöverföring med korrelerad dubbel sampling. Denna teknik eliminerade bakgrundsbruset, vilket resulterade i klarare bilder och ett högre signal/brus-förhållande. Denna uppfinning skapade CMOS Active Pixel Sensor (APS), även kallad "kamera på ett chip"

Därefter samarbetade företag med NASA, och tekniken förfinades och införlivades i vardagliga prylar. I dag finns CMOS-sensorer i telefoner, bilar, kameror i piller som kan sväljas, webbkameror, digitalkameror och mycket mer. Denna innovation har inte bara främjat rymdforskningen utan också förändrat vardagstekniken.