Stjärnor 200× större än solen: ESA släpper vacker bild av Taranteln
Sedan Hubbleteleskopet lanserades 1990 har Tarantelnebulosan varit ett av dess återkommande mål. Den här gången har Hubble zoomat in på en plats nära en sällsynt typ av stjärna i nebulosan, en så kallad Wolf-Rayet-stjärna.
Wolf-Rayet-stjärnor är massiva stjärnor - ungefär 20 gånger vår sols massa - som befinner sig i ett avancerat skede av stjärnutvecklingen. Dessa extremt heta och lysande stjärnor har förlorat sitt yttre skal av väte, vilket genererar täta och kraftfulla stjärnvindar.
Tarantelnebulosan ligger i Stora magellanska molnet, en dvärggalax som ligger ca 160.000 ljusår från jorden, i stjärnbilderna Dorado och Mensa. Det Stora Magellanska Molnet är en satellitgalax till Vintergatan - den största av de dussintals små galaxer som kretsar kring vår galax.
Det är känt att denna galax har flera stjärnbildande regioner, men Taranteln är den största och ljusstarkaste. Tarantelnebulosan kan också skryta med att vara den största och ljusstarkaste stjärnbildande regionen i hela den grupp av närliggande galaxer som Vintergatan tillhör.
Den här bilden av Tarantelnebulosan skapades med hjälp av data som samlats in från Scylla - ett observationsprogram. Programmet kompletterar ett annat Hubble-observationsprogram som kallas ULLYSSES (Ultraviolet Legacy Library of Young Stars as Essential Standards). Medan ULLYSSES fokuserar på unga jättestjärnor i de små och stora magellanska molnen, utforskar Scylla det omgivande interstellära mediet.
