Ny forskning visar att denna kyliga dvärgplanet en gång hade vad som krävs för att hysa liv

Ceres är en dvärgplanet som ligger i asteroidbältet mellan Mars och Jupiter. Det är det största objektet i regionen. Även om dagens förhållanden på denna dvärgplanet tyder på att den är obeboelig, visar forskning att så kanske inte var fallet för ungefär 2-2,5 miljarder år sedan.

Tidigare studier har visat att en reservoar med saltlösning undertill försåg Ceres yta med varm vätska. Andra forskare har också upptäckt organiska molekyler på dvärgplaneten. Alla dessa studier utfördes av det numera pensionerade Dawn-uppdraget. Dessa fynd var möjliga indikationer på en period av beboelighet på Ceres.

Nu har en nyligen publicerad studie gett mer bevis för att stödja det som de tidigare studierna visade. Forskarna i den nya studien skapade termiska och kemiska modeller för att efterlikna förhållandena i Ceres inre genom åren. De fann ett fenomen som tros vara vanligt i vårt solsystem. Resultaten tyder på att Ceres kan ha haft en stadig tillförsel av varmt vatten som innehåller upplösta gaser. Värmen sägs komma från radioaktivt sönderfall som sker i dvärgplanetens steniga inre.

På jorden, när hett vatten från djupa underjordiska områden blandas med havet, blir resultatet ofta en buffé för mikrober - en fest av kemisk energi. Så det skulle kunna få stora konsekvenser om vi kunde avgöra om Ceres hav hade ett inflöde av hydrotermisk vätska i det förflutna. - Sam Courville, huvudförfattare till studien.

Hittills har dock ingen studie upptäckt några bevis för att dvärgplaneten någonsin har varit värd för liv. Men dessa resultat får forskare att misstänka att kroppar som liknar Ceres också en gång i tiden kan ha haft en tid då beboelighet var möjlig.