Mobiltillverkare återgår till billigare LTPS-skärmar på grund av höga minnespriser

Priset på modellen med 512 GB eller 1 TB brukade vara det enda man behövde oroa sig för när en toppmodell lanserades. Det var tider det, men sedan minnespriserna skjutit i höjden måste någon betala för det, och denna någon är enligt UBI Research skärmen.

I början av 2025 var kostnaderna för minne och skärm i en flaggskeppsmobil ungefär lika stora, trots att minnespriserna redan då steg och skärmarna blev allt mer avancerade. Skärmar täcker nu ett allt bredare spektrum av färgrymder och blir samtidigt ljusstarkare och mer energieffektiva. Under andra halvåret 2026 väntas minnet dock sluka omkring 40 % av materialkostnaden (BOM), eller ungefär sex gånger så mycket som telefonens skärm kostar. Eftersom OLED-paneler blir billigare tack vare riklig produktionskapacitet blir de en enkel måltavla när tillverkarna behöver spara in pengar på annat håll.

Det är därför vissa kinesiska märken enligt uppgift har bytt från LTPO-skärmteknik tillbaka till LTPS OLED-paneler i vissa avancerade modeller, vilket sparar några dollar per enhet. LTPS (Low-Temperature Polycrystalline Silicon) är ett kiselbaserat transistorbakplan som driver varje OLED-pixel snabbt men läcker ström, så skärmen måste uppdateras alltför ofta (med en lägsta frekvens på ungefär 30 till 60 Hz) och därför förbrukar mer ström. LTPO (Low-Temperature Polycrystalline Oxide) kompletterar LTPS-transistorerna med oxidtransistorer med lågt strömläckage, vilket gör att uppdateringsfrekvensen kan sjunka ända till 1 Hz för bättre batteritid, till priset av en mer komplex och dyrare panel.

Att gå tillbaka till LTPS kan innebära fasta uppdateringsfrekvenser och kortare batteritid, men även enklare systemkretsar och kameror i mellanklassmobiler uppges vara områden som tillverkarna har identifierat för kostnadsbesparingar, så det kanske inte stannar vid nedgraderade skärmar.

Några dollar kan låta obetydligt, men när telefoner säljs i miljontals exemplar kan besparingarna bli betydande och göra det möjligt för tillverkarna att absorbera en del av de hutlösa chipkostnaderna. Tyvärr kanske den äldre, billigare LTPS-tekniken inte medger en dynamisk uppdateringsfrekvens, medan LTPO kan anpassa frekvensen steglöst, ofta ända ned till 1 Hz. LTPS-paneler är låsta till fasta frekvenser i stället för att kunna växla mellan ett par olika uppdateringsfrekvenser.

Utan att kunna gå ned till 1 Hz för statiskt innehåll, som vid läsning eller med alltid på-skärmen, drar panelen hela tiden mer ström. En LTPS-skärm på 120 Hz kan inte sänka frekvensen dynamiskt beroende på innehållet som visas och kräver redan från början mer energi för att fungera. Eftersom adaptiva LTPO-skärmar slog igenom på bred front i telefoner i början av årtiondet skulle en övergång till LTPS-teknik för att kompensera för priset på ett minneschip vrida tillbaka ungefär fem års stadiga framsteg inom mobilskärmar. Panelerna kan fortfarande se utmärkta ut på specifikationsbladet, men det kan finnas skillnader i batteritid och flyt, och ”OLED” på kartongen kanske säger väldigt lite.

För Samsung skulle en LTPS-panel exempelvis innebära en återgång till tiden för Galaxy S20-serien, medan till och med basmodellen Galaxy S26, som nu är prissänkt till 720 dollar på Amazon, kommer med en LTPO-skärm.