Varför svarta amerikaner har högre frekvens av kolorektal cancer och vad forskarna säger kan hjälpa

Kolorektal cancer har en oproportionerligt stor inverkan på svarta samhällen i USA, där incidensen är cirka 20% högre och dödligheten cirka 30% högre jämfört med vita individer. I en ny studie som leds av en UCLA-forskare och som publiceras i Nature Reviews Gastroenterology & Hepatology undersöks varför dessa skillnader kvarstår och, framför allt, vad som kan göras för att komma till rätta med dem.

Forskningen betonar att det finns begränsat med data som stöder biologiska faktorer som den primära orsaken till dessa skillnader. Istället pekar bevisen på sociala bestämningsfaktorer för hälsa - såsom tillgång till vård, socioekonomiska förhållanden och systematiska orättvisor - som de viktigaste drivkrafterna. Dessa faktorer skapar betydande hinder, vilket leder till lägre screeningfrekvens och sämre tillgång till snabb och riktlinjetrogen behandling för svarta amerikaner.

För alltför många människor finns helt enkelt inte chansen att undvika en kolorektal cancerdiagnos eller att bli botad om en diagnos ställs, inte på grund av biologiska skillnader utan på grund av hur sociala och miljömässiga faktorer påverkar tillgången till högkvalitativ screening och vård. - Dr. Folasade May från UCLA, artikelns huvudförfattare.

Forskarna betonar dock att dessa skillnader kan lösas. Granskningen lyfter fram flera beprövade insatser som framgångsrikt har minskat klyftan, inklusive kulturellt anpassade utbildningsprogram och system som hjälper individer att bli screenade. Dr. May noterade att i system som ger lika tillgång till alla, som Veterans Health Administration, finns det inga rasmässiga skillnader i screening.

I rapporten rekommenderas ett dubbelt tillvägagångssätt för att eliminera dessa orättvisor. Det första steget är ett kortsiktigt fokus på att säkerställa att alla individer har sjukförsäkring och möjlighet att få screening och behandling av hög kvalitet. Det andra är ett långsiktigt åtagande att ta itu med de underliggande sociala och ekonomiska förhållanden som ger upphov till dessa hälsoskillnader i första hand.