###leftbanner###
Notebookcheck

Mobila processorer

I den här artikeln går vi igenom alla processorer för bärbara datorer och klassificerar dem ungefärligt efter prestanda och strömförbrukning i de olika arkitekturerna.

En mer detaljerad lista med alla de individuella processorerna finns i vår lista med prestandatester av mobila processorer. 

Intel Core i3/i5/i7-2xxx (2:a generationen Core - Sandy Bridge)

Den här serien är efterföljare till Clarksfield i två- och fyrkärniga varianter. De kallas fortfarande Core i3/i5/i7 och modellnamnet föregås av en "2:a" som i 2:a generationen. Därför heter processorerna Core iX-2XXX.

De mest påtagliga förändringarna i Sandy Bridge gentemot Arrandale-arkitekturen är nya 256-bitars AVX-instruktioner, förbättrad Turbo Boost 2.0 (automatisk överklockning) och en integrerad grafikkrets som nu är en del av själva processorn, som tillverkas i 32nm. 
 

Intel Core i7 (Clarksfield)

Core i7 Logo

Den mobila Core i7-processorn med kodnamnet Clarksfield härstammar från stationära Core i5 och i7 men har lägre klockfrekvenser i utbyte mot en högre maximal turbofrekvens. Core i7 är fyrkärniga processorer med en integrerad minnesstyrenhet (DDR3) och en kombinerad L3-cache. ALU:erna har inte förändrats särskilt mycket sedan Core 2-arkitekturen men på grund av den monolitiska designen är prestandan per MHz något bättre än Core 2 Quad. Med hjälp av Turbo-funktionen (CPU:n kan överklocka enskilda kärnor när inte alla används och strömförbrukningen stannar inom givna ramar) kan Core i7 vara lika snabb som en högt klockad tvåkärnig Core 2 Duo (exempelvis i enkeltrådade spel) och har också fördelarna med fyra kärnor.

Intel Core i3 / i5 / i7 (Arrandale)

Intel Core i5

De tvåkärniga processorerna med kodnamnet Arrandale produceras i 32nm. Tack vare Hyperthreading och Turbo Boost (endast i dyrare modeller) är Arrandale-processorerna snabbare än Core 2 Duo-processorer med samma klockfrekvens. I processorn som helhet ingår en styrenhet för DDR3 och Intel HD Graphics integrerad grafik. Processorerna erbjuder bra energieffektivitet men kan använda hela sin TDP med hjälp av Turbo Boost. 

Tänk på att (U)LV-versioner med namn som UM och LM har sämre prestanda än andra modeller med liknande namn/nummer. Fördelen är att strömförbrukningen är mycket lägre.

Intel Core 2 Duo (Merom & Penryn)

Intels processorfamilj Core 2 Duo är efterföljare till Core Duo med en längre pipeline, 64-bitsstöd, en fjärde dekoder, en förstärkt SSE-enhet och en extra Arithmetical Logical Unit (ALU). på grund av dessa förbättringar bör en Core 2 Duo vara 5-20% snabbare än en Core Duo med samma klockfrekvens. 

Som namnet antyder består Core 2 Duo-familjen av processorer med 2 kärnor. De har 2,3,4 eller 6 MB L2-cache (2 och 4 för Merom, 3 och 6 för Penryn). 

Varje CPU har eX Bit-teknologi (Execute Disable Bit), SSSE3 (SSE4), förbättrat stöd för Speedstep. Vissa modeller är också utrustade med virtualiseringsstöd (VT eller Vanderpool). 

Mobila Core 2 Duo är identisk till stationära Core 2 Duo, men spänningen är lägre (0,95 gentemot 1,188 V t.ex.). Vidare används en lägre FSB för att spara ström, vilket leder till att versionerna för bärbara datorer är något långsammare. 

Processorernas energianvändning designeras av bokstäverna framför benämningen (modellnumret).

 

  • X - Extreme. Den snabbaste varianten med högst strömförbrukning
  • E ->= 55 Watt (stationär CPU)
  • T - 30-39 Watt (standard laptop-CPU)
  • P - Max 25 Watt
  • L - 12-19 Watt (Low Voltage)
  • U - <11,9 Watt (Ultra Low Voltage)

 

Core 2 Duo-serien presenterades i juli 2006 med Merom-kärnan, som producerades i 65nm för sockel P och M. Under sommaren 2007 lanserades uppdateringen Santa Rosa med små förbättringar (som 800 MHz FSB och dynamisk acceleration av ena kärnan när den andra är inaktiv). I januari 2008 kom Penryn och senare 2008 uppdaterades tillverkningsprocessen till 45nm. Dessutom förbättrades arkitekturen i Penryn, vilket ledde till något bättre prestanda och lägre strömförbrukning. Exempelvis fick Penryn 47 nya SSE-instruktioner (SSE4). 

Intel Core 2 Extreme (Merom, Penryn)

De snabbaste varianterna av Core 2 Duo kallas för Core 2 Extreme. Tekniskt sett är de baserade på samma Merom/Penryn-kärna som de andra Core 2 Duo-processorerna. Skillnaderna mot resten av serien är en högre TDP (44 Watt) och att multiplikatorn inte är låst (vilket gör det enkelt att överklocka). 

Intel Core 2 Solo (Merom, Penryn)

Core 2 Solo är efterföljare till Core Solo och i princip en Core 2 Duo med en kärna. Den finns i bärbara datorer från 2007 i lågspänningsutförande (ULV) och från 2009 i s.k. CULV-variant för billigare, tunna laptops. Prestandan för de här enkärniga CPU:erna är någonstans mellan en Pentium Dual Core och Intel Atom. 

Intel Pentium Dual Core

Pentium Dual Core ligger i ett marknadssegment under Core 2 Duo och består av tvåkärniga processorer med lägre klockfrekvens och mindre L2-cache (1 MB). Därför är prestandan sämre än en Core 2 Duo med samma klockfrekvens och jämförbar med AMD:s Turion X2 (eller något bättre). 

Intel Core Duo (Yonah)

Intel Core Duo med Yonah-kärnan är efterföljaren till Pentium M. Den har två kärnor baserade på Pentium M-arkitekturen med 2x 1 MB L2 cache. Den maximala TDP:n på 31 W är bara 4 W högre än TDP:n för en Pentium M med en kärna. Tack vare funktionen speedstep kan varje kärna individuellt klockas ner stegvis till 1 GHz. Dessutom stöder Core Duo SSE3.

Prestandan för Core Duo är som minst i nivå med Pentium M vid samma klockfrekvens. När man använder program som kan dra nytta av båda kärnorna kan prestandan vara upp till 90% bättre (exempelvis är Cinebench ca 86% snabbare).

Yonah-kärnan återanvändes senare i Pentium Dual Core-modellerna (t.ex. T2060 och T2080). 

Intel Core Solo

Core Solo är den enkärniga varianten av Core Duo och efterträdare till Pentium M. På grund av 65nm-processen är strömförbrukningen lägre än för Pentium M (maximalt 27 Watt). Prestandan är jämförbar med en Pentium M med samma klockfrekvens (något snabbare tack vare några förbättringar).

Modeller:

 

  • T1200: 1,5 GHz, FSB 667 MHz, 2MB L2 Cache
  • T1300: 1,6 GHz, 2MB L2 Cache
  • T1350: 1,86 GHz, FSB 533 MHz, 2 MB L2 Cache (ungefär i nivå med Pentium M 750)
  • T1400: 1,83 GHz, FSB 667 MHz, 2 MB L2 Cache

ULV-varianter (Ultra Low Voltage, max 5,5 Watt):

 

  • U1300: 1,06 GHz, FSB 667 MHz, 2MB L2 Cache
  • U1400: 1,20 GHz, FSB 667 MHz, 2MB L2 Cache
  • U1500: 1,33 GHz, FSB 667 MHz, 2MB L2 Cache

Pentium M
Pentium M

Pentium M är föregångaren till Core-arkitekturen men hade bara en kärna. Kärnan i sig var mer lik Pentium 3 än den nyare Pentium 4. I jämförelse med en Pentium 4 var Pentium M mer effektiv per megahertz och hade en lägre strömförbrukning, men var svagare i flyttalsoperationer. Äldre varianter av Celeron M med en kärna har ungefär samma prestanda som gamla Pentium M.

Med Intel-chipset (885 och 915) och Intel WLAN var Pentium M även känd under namnet Centrino, vilket var namnet för hela paketet.

Modeller: 900 - 2260 MHz, 1-2 MB L2-cache, 90nm och 130nm tillverkningsprocess, 400 och 533 MHz FSB (Front Side Bus). Finns även i lågspänningsversioner med mycket låg strömförbrukning.

Intel Celeron Dual Core

Intel Celeron Dual-Core Logo

Intels Celeron Dual Core-familj består av tvåkärniga processorer för billiga bärbara datorer. Jämfört med Celeron M är den största fördelen (förutom den extra kärnan) en förbättrad speedstep-funktion, som gör att klockfrekvensen minskas vid inaktivitet. Däremot har inte Celeron-produkterna alla P-states och kan ändå behöva mer ström än en Core 2 Duo-CPU.

Jämfört med Core (2) Duo eller Pentium Dual Core har Celeron Dual Core mindre L2-cache, vilket leder till sämre prestanda per MHz.

Alla nuvarande modeller stöder Execution Disable Bit-funktionen och klarar 64-bitars operativsystem. De nyare 45nm-modellerna bör dra mycket mindre ström än 65nm-processorerna.

Modeller (exempel):

 

  • T1400, 65nm, 1660 MHz, 512 KB L2 Cache, FSB 533
  • T1500, 65nm, 1866 MHz, 512 KB L2 Cache, FSB 533
  • T1600, 65nm, 1660 MHz, 1024 KB L2 Cache, FSB 667
  • T1700, 65nm, 1830 MHz, 1024 KB L2 Cache, FSB 667

Celeron M
Celeron M

800 till 1500 MHz, 512KB till 1MB L2-cache. Tekniskt sett är Celeron M baserad på Pentium M / Core Solo, men med mindre L2 cache, långsammare FSB och ingen speedstep. Därför är prestandan och strömsparfunktionerna lägre än motsvarande Core Solo.

Den finns också i en lågspänningsversion med betydligt lägre strömförbrukning.

4XX-serien är baserad på Core Solo och har en FSB (Front Side Bus) på 533 MHz, men bara 1 MB istället för 2 MB L2 cache. Prestandan bör vara tillräcklig för kontorsprogram.

5XX-serien är baserad på Core 2 Solo (Merom-arkitekturen) och är något snabbare än en lika högt klockad 4XX Celeron M. Det finns inget stöd för virtualisering, ViiV eller vPRO i Celeron-familjen, i motsats till Core 2 Solo.

9XX-serien är baserad på Core 2 Solo (Penryn) och är därför något snabbare än Merom-baserade Celeron M.

Intel Atom

Intel Atom Badge

Intels Atom-serie består av 64-bitsprocessorer för små datorer som MID, UMPC netbook och nettop. Specialiteten i den nya arkitekturen är "i ordning"-exekvering (istället för den snabbare "i oordning"). Därför är antalet transistorer i Atom mycket lägre och processorerna är också billigare att tillverka.

Det finns två olika serier: Atom Z med kodnamnet Silverthorne är avsedd för MID eller UMPC-formaten, medan Atom N är avsedd för netbooks och nettops och är billigare.

Båda serierna har producerats i 45nm och har funktionerna MMX, SSE, SSE2, SSE3, SSSE3, Intel 64, XD-Bit, IVT och Hyperthreading (i de högre klockade varianterna).

Prestandan i de snabbaste Atom-processorerna är fortfarande sämre än Celeron M. En 1,6 GHz Atom kan jämföras med en 1,2 GHz Pentium M.

I slutet av 2009 presenterade Intel Atom-processorer med kodnamnet Pinetrail, med en integrerad GMA 3150 GPU och en minnesstyrenhet för DDR2. Atom N450 och N470 produceras fortfarande i 45nm och har jämförbar prestanda med den äldre Atom N280 och GMA 950. Senare versioner har stöd för DDR3 och det finns även tvåkärniga varianter.

Under 2011 introducerades Oak Trail-generationen för strömsnåla (och fläktlösa) enheter. Det här är efterföljaren till Silverthorne och är avsett för surfplattor. CPU:n benämns Atom Z600. Processorkärnan liknar fortfarande Pinetrail, men grafikdelen kommer från PowerVR och kallas GMA 600.

Intel Mobile A-serien (Stealey)

Processorerna Mobile A100 och A110 (kodnamn Stealey) är ULV-processorer som utvecklats för UMPC-formatet (Ultra Mobile PC). A-serien är föregångare till Atom och är baserad på Celeron M med Dothan-kärnan. CPU:erna tillverkas i 90nm och har en L2 cache på 512KB. Den maximala strömförbrukningen är 3W. Processorerna kombineras med ett 945GB chipset (ULV-variant av 945GM) med en integrerad GMA 950 grafikkrets. FSB är 400 MHz. A100 har en klockfrekvens på 600 MHz och A110 800 MHz. Båda processorerna har låg prestanda och har svårt att hantera exempelvis MPEG 4-video.

Pentium 4M

2,4 till 3,46 GHz (tidigare från 1,4 GHz) med en FSB på 533 MHz (tidigare 400) och 512 KB L2 cache. Processorn producerades i 90 till 130nm och är relativt långsam, men genererar mycket värme och förbrukar mycket ström per MHz (jämfört med mobila processorer som Pentium M). Tekniskt sett är det en Pentium 4 med några strömsparfunktioner (som speedstep) och lägre strömförbrukning.

Den mobila Intel Pentium 4 för stora bärbara datorer var en specialversion av Pentium 4 M. Den hade stöd för Enhanced Speed Step och andra funktioner för att reducera strömförbrukningen, men använder ändå klart mer ström än Pentium 4-M-modeller. Den introducerades med en 533 MHz FSB och klockfrekvenser på mellan 2,4 och 3,06 GHz. Trots den högre frekvensen var den snabbaste Pentium 4-M bara ungefär lika snabb som en 2,2 GHz Celeron M.

Pentium 4M

Tekniskt sett en Pentium 4 M, men utan speedstep och med mindre L2 cache. Jämfört med Celeron M är den mycket långsam, eftersom en lång pipeline i arkitekturen behöver mer L2 cache. Det här var en långsam, varm och strömhungrig CPU som inte passade bra i en laptop.

AMD Llano (A-serien)

AMD A8 Badge

AMD:s processorer med kodnamnet Llano introducerades i mitten av 2011. Efter Bobcat (E-serien) var det den andra generationens APU (Accelerated Processing Unit) från AMD. Det betyder att kretsen inkluderar en kraftfull grafikdel tillsammans med CPU-kärnorna. Dessutom var Llano AMD:s första GPU producerad i 32nm.

CPU-kärnorna är baserade på en något omarbetad K10.5-kärna liknande den i mobila Phenom II-serien. Däremot har prestandan per  klockcykel förbättrats med ungefär 5%. Up till fyra processorkärnor kan använda upp till 4MB L2 cache. AES-NI eller AVX stöds inte och L3 cache används inte alls.

Den DirectX 11-kompatibla grafikkärnan har upp till 400 shaders (160 i billigaste varianten) och var vid lanseringen det snabbaste integrerade grafikkortet. Grafiken i toppmodellerna A8 kunde mäta sig med dedikerade grafikkort i lägre mellanklassen och är med andra ord mycket snabbare än den integrerade grafiken i Intels Sandy Bridge.

Llano APU:erna introducerades i fyra klasser. E2 och A4-modellerna är tvåkärniga processorer med en mindre grafikkärna.

Alla A6 och A8 har fyra kärnor och en minnesstyrenhet för DDR3-minne. TDP:n för de relativt stora chippen varierar mellan 35 och 45 Watt och passar därför inte i mindre bärbara datorer.

 

AMD Bobcat (AMD C och E-serierna)

Bobcat är samlingsnamnet för Zacate (E-serien) och Ontario (C-serien) och är APU:er (Accelerated Processing Unit) för små bärbara datorer, netbooks och surfplattor. Jämfört med konkurrenten Intel Atom har Bobcat en mycket snabbare grafikkrets (Radeon HD 62xx eller 63xx, t.ex. 6250). CPU-prestandan är lite bättre per MHz, men konkurrenten har liknande prestanda. En annan fördel med APU:n är den integrerade videoprocessorn UVD3, som gör att grafikkortet kan avkoda HD-video utan CPU-delen. En Turbo Core-variant sägs vara på väg med dynamisk överklockning. Exempel på APU:er är AMD C-60 och AMD E-350. 

AMD Phenom II

AMD kallar en av sina snabbaste mobila processorer från tidigare generationer för Phenom II. Den är baserat på K10-arkitekturen och de stationära Athlon II X2, X3 och X4 och har därför ingen L3 cache (i motsats till Phenom II för stationära datorer). Processorn har inbyggd styrenhet gör DDR3 och mätt i MHz är prestandan jämförbar med en Core 2 Duo. Exempel på modeller är AMD Phenom II X4 P940 och AMD Phenom II X2 N640.

AMD Turion II (Ultra) & Athlon II

Processorerna med kodnamnet Caspian är tillverkade i 45nm och bör vara baserade på K10-kärnan (eftersom prestandan är bättre än i en motsvarande Turion X2). Trots förbättringen är AMD:s processorer instegsmodeller och prestandan är jämförbar med en lägre klockad Pentium Dual Core. Caspian-kärnan har en integrerad styrenhet för DDR2.

Den nyare Champlain hade DDR3-styrenhet och lanserades med mobila Phenom II. Exempelmodell: Athlon II P340.

AMD Turion X2 Ultra

Turion X2 Ultra introducerades andra kvartalet 2008 och är baserad på den äldre K9-arkitekturen (Turion 64 X2) med vissa delar från K10 (stationära Phenom), som Crossbar-Switch, HyperTransport 3.0. På grund av den större mängden L2 cache (i Ultra-varianterna) är prestandan något bättre än i Turion 64 X2 vid samma klockfrekvens. Trots det är prestandan inte jämförbar med en Core 2 Duo med samma klockfrekvens (med upp till 6 MB L2 cache) utan mer i nivå med Pentium Dual Core.

AMD Turion64 X2

AMD:s Turion 64 X2 är en 64-bits tvåkärnig processor (kodnamn Taylor, 2x256 KB L2 och Trinidad, 2x512 KB L2) med integrerad minnesstyrenhet (stöd för DDR2-667). CPU:n har AMD:s Pacifica (AMD-v) virtualiseringsteknik, 31 - 35 Watt TDP, sockel S1, 90nm tillverkningsprocess, separat L2 cache, integrerad 333 MHz DDR, 800 MHz Hypertransport.

Turion X2 var tänkt att konkurrera med Intel Core Duo och lanserades 17 maj 2006. Strömförbrukningen är något högre jämfört med Core Duo i genomsnitt men inte högre än Centrino Duo-laptops (TL-45 med ATI Xpress och Mobility Radeon X300). Däremot är prestandan med en TL-45 ungefär 20% sämre än T2300 (1,66 GHz) på grund av den mindre mängden L2 cache (Core Duo har 2048 KB delad L2 cache).

I mars 2007 utannonserades en Turion 64 tillverkad i 65nm (tidigare modeller producerades i 90nm). Det här var ett svar på Core 2 Duo Santa Rosa. Klockfrekvensen var då upp till 2,4 GHz.

Turion64

Turion 64 är ett derivat av Athlon 64 med SSE3 och NX minnesskydd. Den stöder 64- och 32-bitsläge och har en integrerad minnesstyrenhet för PC3200-minne. ML-versionerna har en TDP på 35 Watt och MB-versionerna 25 Watt. Prestandan och strömförbrukningen bör vara i nivå med en Pentium M med samma klockfrekvens.

Hastigheter:

 

  • MT-30 / ML-30 (1,6 GHz, 1 MB L2)
  • MT-32 / ML-32 (1,8 GHz, 512 KB L2)
  • MT-34 / ML-34 (1,8 GHz, 1 MB L2)
  • MK-36 (2,0 GHz, 512 KB L2, 31 Watt TDP)
  • MT-37 / ML-37 (2,0 GHz, 1 MB L2)
  • MT-40 / ML-40 (2,2 GHz, 1 MB L2)
  • ML-42 (2,4 GHz, 512 KB L2)
  • ML-44 (2,4 GHz, 1 MB L2)

I motsats till de sällsynta fall då en Athlon 64 X2 för stationära datorer satts in i en stor bärbar, introducerade AMD en Athlon X2 för bärbara datorer under sommaren 2007. Processorn är baserad på samma kärna som Turion 64 X2, använder sockel S1 och har en integrerad styrenhet för DDR2-minne.

Processorerna är baserade på Hawk-25-kärnan och har två kärnor med 128KB L1 cache och 256KB L2 cache. De mobila processorerna stöder MMX, 3DNOw, SSE, SSE2, SSE3, AMD64, PowerNow, NX-bit och AMD-V. De har en FSB på 800 MHz (HyperTransport HT1600).

 

  • AMD Athlon 64 X2 TK-53, 65 nm, 1700 MHz, 31 W TDP
  • AMD Athlon 64 X2 TK-55, 65 nm, 1800 MHz, 31 W TDP

Mobila Athlon 64 är baserad på processorn med samma namn för stationära datorer. Graderingen (2700+, 4000+) är jämförbar med klockfrekvensen i Pentium 4 M (liknande prestanda). De snabbaste versionerna är ämnade för stora laptops.

Den äldre Sempron (2800+ till 3000+) är baserad på den mobila Athlon 64 med en mindre L2 cache. Graderingen är inte jämförbar med samma för Athlon 64. En Athlon 64 3000+ är snabbare än en Sempron 3000+. Processorn saknar också 64-bitsstöd.

Senare modeller är baserade på Turion 64 (och X2-versioner med en inaktiverad andra kärna). Vissa stöder även 64-bit. Serien konkurrerar med Celeron M från Intel.

Athlon XP-M

Mobil version av Athlon XP med en gradering som är jämförbar med klockfrekvenserna i Pentium 4. Något långsammare än en Athlon 64 med samma beteckning och saknar 64-bitsstöd.

Transmeta Efficeon

Efterföljaren till Transmeta Crusoe; inte lika snabb som liknande processorer från Intel eller AMD, men mycket strömsnål.

Transmeta Crusoe

Inte lika snabb som jämförbara processorer från AMD eller Intel men har en mycket ekonomisk strömförbrukning. Crusoe har inte implementerat x86-instruktionerna i hårdvaran utan tolkar dem med en mjukvarulösning vid namn Code Morphing Software. Prestandan var inte särskilt bra och jämförbar med VIA C7-M-processorerna vid samma klockfrekvens.

VIA C7-M

C7 är nästan identisk med de senaste C3-kärnorna (men skiljer sig från de tidigare). Processorn lanserades 2005. Prestandan är mycket sämre än en Pentium M med samma klockfrekvens. Även den långsamma Atom bör vara snabbare än en C7-M.

VIA C3-M

VIA C3-M är en mobil x86-processor med låg strömförbrukning och också låg prestanda (märkbart sämre än en Pentium M med samma klockfrekvens). Exempelvis är en 600 MHz Pentium M snabbare än en 1200 MHz VIA C3-M. Senare modeller i C3-familjen är förbättrade och fullt jämförbara med C7.

> Bärbara datorer/Laptops: Tester och nyheter > Tips & Guider > Mobila processorer
Notebookcheck, 2012-03- 3 (Update: 2014-07-25)