Notebookcheck Logo

Guide till att köpa bärbar dator

Det första steget mot ett lyckat köp av bärbar dator är att bestämma sig för vad man har för specifika krav och vad man kommer att använda datorn till. Den här artikeln fokuserar på datorns "yttre" funktioner, vilket innefattar det mycket av det som är viktigt att tänka på.

För att ta reda på mer om individuella interna komponenter rekommenderar vi den detaljerade hårdvaruguiden.

 

Chassi och utförande

viktigt: styvt chassi utan flex...
...robusta gångjärn...
...och säker stängningsmekanism.

Ett datorchassi kan jämföras med ett bilchassi: förutom estetik och design är aspekter som material, kvalitet och hållbarhet mycket viktiga. Speciellt hållbarheten är viktig, eftersom saker som snabbt åldrande, gnisslande och repor inte innefattas av garantin. Sådana skador får vara kvar eller betalas av ägaren.

Om du får möjlighet att jämföra olika bärbara datorer i affären, testa att vrida och trycka och håll utkik efter iögonfallande mellanrum mellan olika delar och knastrande ljud när du hanterar datorn. Att lyfta datorn i handledsstödet (en vanlig manöver) bör inte orsaka några böjningar eller konstiga ljud. Du kommer snart att märka att skillnaden mellan olika modeller är förvånansvärt stor. Riktlinje: ett välkänt varumärke är ingen garanti för hög kvalitet.

En svaghet med vissa bärbara datorer är skärmen - särskilt gångjärnen som kopplar ihop displayen med basenheten. Den här delen blir intensivt ansträngd under en lång period och måste vara välkonstruerad. Om du kommer att använda din bärbara dator på resande fot ofta bör den vara utrustad med någon typ av lås som håller skärmen på plats när den är stängd så att den ömtåliga och dyra skärmen har ett ytterligare skydd mot olyckor. En penna eller annat föremål som fastnat mellan skärm och tangentbord kan orsaka allvarliga skador.

Portar och expansionsmöjligheter

En annan viktig fråga är antalet portar och andra anslutningar som erbjuds och hur de är placerade. Den här detaljen beror också på syftet med datorn. Vad kommer du att ansluta? Behöver du någon särskild expansionsplats? Var vill du använda din bärbara dator - utomhus ibland eller mest på skrivbordet?

Följande anslutningar bör vara ett minimum:

USB

2 st USB 2.0-portar: USB eller Universal Serial Bus är det utan jämförelse vanligaste sättet att koppla in tillbehör av alla möjliga slag inklusive hårddiskar. Alla bärbara datorer bör ha minst två stycken och det skadar inte om någon av dem klarar den nyare standarden USB 3.0, som ger betydligt högre överföringshastighet. 
 

Skrivare, scanner, externa hårddiskar, externa TV-kort, Bluetooth-dongel, mus, tangentbord, gamepad, ratt, USB-minnen, digitalkameror, mobiler och mp3-spelare och mycket mer kopplas in via USB. I de flesta fall används en port av musen, så därför vill man ofta ha ytterligare 2 eller fler portar tillgängliga. Allt eftersom tiden går och tillbehören staplas på hög upptäcker man ofta att fler portar hade varit bra att ha.

Ljud

Ljudanslutningar (mikrofon och hörlurar): Viktigt för musikunderhållning utomhus eller på kontoret. Vill man använda datorn för internettelefoni med t.ex. Skype behöver man kunna ansluta ett headset för att få bättre röstkvalitet än med den inbyggda mikrofonen.

Övrigt: optisk ljudutgång. Om du tänker kombinera din bärbara dator med hifi-utrustning (som stöder optisk överföring) och avnjuta mp3-samlingen eller Spotify från din Hifi-utrustning är en högkvalitativ ljudutgång en viktig del.

RJ-11 modem, RJ-45 LAN

Nätverk och modem: Med LAN/nätverksanslutning (RJ45-port) eller WLAN ansluter du din bärbara dator till ett nätverk, alternativt ,ed ett bredbandsmodem (oftast USB). Äldre modem för uppringd anslutning har i stort sett fasats ut, eftersom de maximala överföringshastigheter med ett internt modem är högst begränsade med dagens mått mätt och knappast tillräckliga för nedladdning av programvara eller strömmande video. 
Professionella användare kan ha stor nytta av ett inbyggt 3G-modem, men de flesta hotell erbjuder idag tillgång till Internet via WLAN.

VGA, DVI, S-Video
HDMI

Bild- och videoutgångar: om en extern bildskärm, projektor eller TV ska kopplas in till datorn är de beroende av ett antal olika videoutgångar:

VGA: anslutning av en extra extern bildskärm (analog).

S-Video: äldre anslutning till TV-set (analog - låg kvalitet).

DVI (Digital Visual Interface): Digital bildöverföring från datorn till bildskärmen eller (mer sällsynt) till TV:n. Det finns tre olika typer av DVI: DVI-I: analog och digital dataöverföring är möjlig (t.ex. med DVI till VGA-adapter), DVI-D: Endast digital överföring, DVI-A: endast analoga data. Den sistnämnda används sällan.

HDMI: fullständig digital överföring av video och ljud med särskild inriktning på. Ett hårdvarubaserat kopieringsskydd (HDCP) krypterar / dekrypterar signalen via gränssnittet. Material som inte är kopieringsskyddat går naturligtvis att spela upp ändå.

Firewire

Firewire: tillåter snabb dataöverföring (snabbare än USB 2.0) mellan dator och olika enheter som videokameror, hårddiskar, DVD-brännare m.m.
Standardbenämningen på FireWire-porten är IEEE 1394 (namnet på det godkända standarden) eller i.LINK (Sony).

PCCard / Express Card expansionsplats

PC Card (PCMCIA) och Express Card: Det här är konventionella expansionsplatser för bärbara datorer för exempelvis nätverkskort, 3G-modem eller WLAN-adapter. Korten och gränssnitten är inte kompatibla, vilket innebär att du bara kan ansluta den specifika typen kort.

Paralleler Port

Seriell / parallell anslutning: Du kanske kommer ihåg de där stora portarna på gamla skrivare? Det var parallellporten. Äldre modem använde serieporten.
Båda anslutningarna är gamla, långsamma och har fasats ut från så gott som alla nyare bärbara datorer. 

Samtidigt är båda gränssnitten i huvudsak onödiga. Aktuella datorer använder istället USB för att ansluta såväl skrivare som andra tillbehör. 

Utöver de här trådbundna anslutningsmöjligheterna har moderna laptops en mängd olika trådlösa överföringstekniker. De viktigaste alternativen är trådlöst LAN, Bluetooth och IR. 

Trådlöst LAN eller WLAN: Ett trådlöst nätverk upprättar ett lokalt nätverk med hjälp av radiovågor. Räckvidden varierar kraftigt mellan ca 30-100 meter beroende på signalstyrka och plats. WLAN-kort finns i flera varianter: 802.11a/b/g/n. De skiljer sig i frekvensområdet och överföringshastigheterna. Standarden idag är 802.11n (upp till 450Mbps), men vissa billiga datorer och surfplattor har bara g-standarden (upp till 54Mbps). 
 

Bluetooth: Även Bluetooth använder radiovågor för att upprätta förbindelser över korta avstånd (högst 100 meter). För närvarande finns gränssnittet i versioner upp till 4.0. De skiljer sig precis som WLAN i sin maximala potentiella överföringshastighet. Möjliga användningsområden är trådlösa anslutningar till hörlurar/headsets, mobiler och möss/tangentbord.

Infraröd: En optisk metod som kan överföra data på mycket korta avstånd (upp till någon meter). Användningsområdet är framförallt mobiltelefoner, men IR-porten har i de flesta fall ersatts med Bluetooth. Tänk också på att vissa bärbara datorer har en IR-port som bara används för medföljande fjärrkontroll och kan inte överföra data.

onödigt: kabelhärva på grund av ojämn distribution

Den optimala uppsättningen anslutningar beror helt på personliga preferenser och praktiska tillämpningar. Det kan vara en viktig fråga om användaren är höger- eller vänsterhänd, eftersom t.ex. en datormus med kort sladd måste anslutas till ena sidan av datorn. 

Fläktöppningarna ska helst inte sitta i närheten av där man placerar handen när man använder extern mus.

Inmatningsenheter

Lika viktig är kvaliteten och användarvänligheten musen och tangentbordet. Förutom det vanliga tangentbordet kan det även finnas en numerisk knappsatsen (num-pad) att ta med i beräkningen och genvägsknappar för exempelvis mediaspelare. Dessutom kan pekplattan även ha fler knappar än två och/eller en separat styrspak. 

Mekaniska brytare och knappar som en på/av-knappen för WLAN eller en volymkontrollen är också inmatningsenheter. 

Tangentbord
numerisk del

Tangentbord

Något som är värt att tänka på är att tangentbordslayouten vara helt annorlunda mellan olika datormärken. Särskilt konfronteras man ofta med olika positioner för FN, Alt, backsteg och pilknapparna. Vanligtvis vänjer man sig som användare inom några veckor.
 

Ibland är vissa tangenter ganska små. Det gäller särskilt mellanslagstangenten, shift och enter-knapparna, och även piltangenterna. Problemet gäller inte bara små minidatorer med små dimensioner, utan också stora bärbara datorer med 15- till 17-tumsskärm - särskilt då datorn har numerisk knappsats.

Sist men inte minst skiljer sig känslan i trycket medan du skriver åt mellan olika märken och modeller. Trycket kan vara djupt, mjukt eller hårt. Även utformningen av tangenterna kan vara viktig. Särskilt separerade, platta knappar kan vara estetiskt tilltalande, men ibland är de inte lika användarvänliga som ergonomiskt utformade tangentbord.

Förutom allt det föregående måste man även tänka på att tangentbordet ska hålla hög kvalitet. Tangentbord som inte är helt plana kan orsaka problem som skrammel när du skriver. Ibland är de dessutom så dåligt konstruerade att knappar fastnar eller ramlar av.

Touchpad / Trackpoint

Pekplatta

Pekplattan är tänkt att ersätta musen och används för att styra muspekaren på skärmen. Även om de oftast används när man inte har tillgång till en extern mus är funktionalitet och användbarhet viktiga egenskaper. Låg svarstid, precision, användbarhet, position och andra egenskaper som multi-touch bör tas med i beräkningarna.

Andra knappar och kontroller

Fler och fler bärbara datorer har utöver tangentbord och pekplatta några extra knappar som styr en rad olika programvaror eller funktioner. Även omkopplare för inaktivering av WLAN, Bluetooth och volymkontroll är vanliga Om de är användbara och verkligen används beror helt på individuella preferenser.

Skärm

En av de viktigaste sakerna vid ett datorköp är - eller borde vara - skärmen. Speciellt om det är en jobbdator som används 8-10 timmar dagligen behöver man en riktigt bra skärm.

Skärmar delas i grova drag in i två kategorier - de med reflekterande yta och skärmar med matt, icke-reflekterande yta. Antireflexbehandlade skärmar har en yta som är något sträv, och på så sätt uppstår prismor som avvärjer reflexer. Vissa tillverkare (Sony) använder särskilda lager på skärmen för att undvika reflexer.

matt skärm utomhus
glansig skärm

Förutom tycke och smak kan man tänka på följande när man försöker bestämma sig mellan reflekterande eller matt skärm: 

  • Reflekterande skärmar brukar ha bättre färgåtergivning
  • Matta skärmar behöver en ljusstyrka på minst 150cd / m² för att ge en bra bild och fungera bra vid utomhusbruk
  • Reflekterande skärmar kan knappast användas utomhus alls. Reflektionerna i ljusa miljöer sätter stopp för den som arbetar med en sådan display.
  • Störande reflexer kan även förekomma inomhus (t.ex. om en ljuskälla finns bakom eller under användaren)

Å ena sidan är formatet och upplösningen på skärmen ett resultat av storleken på den bärbara datorn, å andra sidan beror de på vad de flesta användare vill ha och tillgång på modellerna.
Det finns fler widescreenskärmar än standardskärmar. Förkortningarna (VGA, XGA, WXGA, ...) anger visningsformatet och upplösningen. Läs mer om vanliga format och upplösningar för bärbara datorer i vår DPI-artikel.

Vanligtvis är responstiden för displayen den som anges av tillverkaren. Den kan vara upp till 60ms (millisekunder) för bildskärmar med höga betraktningsvinklar. Ett sådant värde är godkänt för kontorsdatorer. 
En alltför lång responstid kan vara problematiskt för spel och film, eftersom eftersläpningar kan förekomma. Fenomen kan ses medan du bläddrar eller flyttar muspekaren. En riktlinje för bärbara speldatorer: ju kortare responstid, desto bättre.

Bra betraktningsvinklar är särskilt viktigt för mindre bärbara datorer, eftersom det är svårt att alltid titta från den optimala vinkeln. Därför är en stor vertikal och horisontell betraktningsvinkel vara en fördel för att ge maximal rörlighet kombinerat med bästa bildkvalitet. För starka avvikelser vid olika vinklar kan leda till förvrängda eller avmattade färger.

Ett omdiskuterat problem med TFT-skärmar är så kallade pixelfel. Det finns olika typer av fel som skiljer sig på färgen. En permanent vit eller svart pixel i mitten på displayen kan vara irriterande.
Nästan alla TFT-skärmar som säljs har en förutbestämd tolerans för fel som får förekomma. Vissa tillverkare erbjuder garantier mot det här, medan andra skriver in en fördefinierad tolerans för fel i sina garantivillkor. Om du vill vara säker på att din bärbara dator är fri från fel bör du undersöka displayen på plats eller använda returrätten vid köp online. En annan möjlighet är att upprätta ett särskilt avtal med återförsäljaren.
Möjligheten finns ändå att fel kan uppstå senare - efter en dag, några månader eller år.

Prestanda

Prestandan är antingen den viktigaste faktorn av alla eller inte alls intressant. De viktigaste komponenterna som gör datorn snabb eller långsam är processorn (CPU) och grafikkortet (GPU). Vilken kombination som är användbar för olika program eller spel kan du läsa om i vår hårdvaruguide.

Information om grafikkort finns i vår jämförelse av mobila grafikkort. Där sorteras de efter poäng i olika prestandatester.

Detaljerad information om mobila processorer finns i jämförelsen av mobila processorer och i den omfattande listan med prestandatester av mobila processorer.

Ljud och temperatur

Det är lätt att glömma bort saker som ljud och temperaturer. Höga temperaturer leder i sin tur till oväsen från fläkten.

Främsta källan till oljud: CPU/GPU-fläkten
ofta högljudd: optisk enhet
En bättre sorts ljud (?): integrerade högtalare

Oljud

Fläktljudet märks kanske inte när du spelar actionspel på högsta volym, men det kan vara ett allvarligt problem när man använder Office-program i tysta miljöer. Därför är det extra viktigt att potentiella jobbdatorer är tysta eller så tysta som möjligt. 

Förutom de uppmätta volymerna kan andra faktorer vara irriterande. Exempelvis hur fläkten kontrolleras av datorn; om den har ett konstant varvtal eller styrs stegvis eller steglöst beroende på belastning. 

Det är också möjligt att fläktljudet är mer störande för att det är högfrekvent istället för dovt.

En annan ljudkälla är den optiska enheten (CD, DVD, Blu-ray), som kan låta högre än en fläkt. Ljudnivån korrelerar med antalet varv och kan bromsas med mjukvara för att få den att låta mindre.

Temperatur

Förutom volymen är temperaturen en viktig faktor. Trots att man använder strömsnåla mobila processorer som relativt sett inte orsakar särskilt höga temperaturer finns det bärbara datorer som överhettas.
Det brukar vara ett tillfälligt problem vid hög belastning. Förutom att det är obehagligt att använda en extremt varm dator kan komponenterna ta skada i längden av ett allt för varmt system.

Högtalare

Alla bärbara datorer är utrustade med små integrerade högtalare, vars ljud skiljer sig kraftigt åt i kvalitet. Om du vill använda den bärbara datorn för musik, DVD-uppspelning och inte vill använda externa högtalare eller hörlurar bör du testa ljudkvaliteten noga.

Batterikapacitet

En laptop med ett alltför litet batteri är som en bil med en tank som inte kan innehålla mer än 10 liter bensin. Skillnaden är att du inte behöver hitta en bensinstation utan ett eluttag.

mobilitetsfaktor: bra batteri

Batteritiden beror mycket på hur man använder datorn. I många fall använder man den bara på ett skrivbord med ett eluttag i närheten. Om du vill använda den utomhus är bra batterikapacitet ett måste. Ett alternativ kan vara ett extra batteri. Vissa tillverkare erbjuder också specialutformade batterier som är större (och dyrare) än det som normalt följer med.

Vid hög belastning finns det inget datorbatteri som räcker särskilt länge, men med aktiva strömsparfunktioner finns det vissa modeller som räcker en hel arbetsdag utan att behöva laddas om.

De värden som anges av tillverkaren är nästan uteslutande teoretiska och kraftigt överdrivna jämfört med normalt bruk.

Läs mer om hur du kan förbättra batteritiden i din bärbara dator.

Garanti

Garantin är viktig eftersom reparationer ofta bara kan utföras av tillverkaren och kan vara dyra. Orsakerna är den kompakta layouten och att komponenterna täcks helt i de inre delarna av chassit. Reservdelar är sällsynta.

För att undvika sådana problem är garantin en lösning. De flesta tillverkare erbjuder två år för hårdvaran och ett för batteriet, men det går ofta att lägga till dyra extraförsäkringar som även täcker stöld och olyckor. Som vanligt är det bra att först kolla vilket försäkringsskydd man redan har. 

Please share our article, every link counts!
> Bärbara datorer, laptops - tester och nyheter > Guide till att köpa bärbar dator
J. Simon Leitner (Update: 2012-03- 6)